Fredagsmyssoffhäng!

Nu när tiden för sena utekvällar på krogen känns lite passè, passar jag på att ta en myskväll med min bästa vän i soffan med film och pizza!
Det är dessutom alldeles för kallt för att vara ute idag har jag bestämt :)

Och så har jag ju fått blogga från min nya mobil, fan vad jag är kär i den!

Hoppas ni har en lika mysig kväll som mig, ta hand om er!

Boobeliboob <3




Tyck vad ni vill om katter, men detta är min stora kärlek i livet!
Bobbie är hennes namn och hon är den bästa jag varit med om, det är en kärlek som inte går att beskriva med ord och därför gör detta så jävla ont!
Det är 6 dagar sedan hon försvann och 5 dagar sedan vi hittade en katt som vi tror är Bobbis, överkörd och delad i så många delar att vi inte ens hittat hela kroppen.
Så svårt skadad att jag inte ens kan avgöra om det är min egen katt eller ej, men hon har inte kommit hem än och det gör så ont att bara tänka tanken att hon skulle vara borta från mitt liv.

Den är Hon som funnits vid min sida varje dag sedan hon föddes den 2 juli 2008.
Hon har varit med mig överallt och alltid funnits för mig!

Du kommer alltid finnas med mig hjärtat!
Mamma älskar dig! <3


Dietist


Har jag glömt berätta att jag börjat gå till en dietist?
Ska i alla fall gå där ca en gång i månaden och har intensiva läxor mellan besöken!

Och nu måste man ju sköta sig för nu är där någon som tittar igenom Matdagboken och håller koll.
Lite läskigt, men roligt.

Vi får väl se vad hon säger i mitten av oktober när vi ska ses nästa gång, då börjar även vägningen, så jag får väl tjocka till mig lite innan dess. :)

Har även fått i läxa att slänga min våg...
Usch!!
Det var nog det jag var mest rädd för men det ska hända innan jag ska dit igen, frågan är bara när. Det ska nog gå bra, kanske. Vi får se ;)

Nu ska jag mysa ner mig med katten, vi behöver båda en massa kärlek! <3


Bagage


Alla har vi ett bagage, på olika sätt och olika stora, men sanningen är att det är just det bagaget som formar oss som människor.

Vare sig det är barn, ex, djur, missfall, våldtäkter, antal sexpartners, lögner, fel man gjort, hemligheter, seperationer eller ja, vad det nu kan tänkas vara.
Det är på grund av eller tack vare detta, beroende på hur man ser det, att man är just den man är.
Man är inte "samma människa" livet igenom, är man ens det vecka för vecka?
Förändras man inte väldigt snabbt utefter varje erfarenhet man drar på sig?

Även om det är en negativ händelse man har med sig så vet jag att i det lite längre loppet kan man vända det till väldigt många positiva saker.
Man kan lära sig dra nytta av sina egna och andras misstag och använda det aktivt i sitt eget liv.

Om någon tycker om mig för den jag är, vad spelar mitt bagage för roll då? Det är ju det som gjort mig till just MIG och då borde det kanske finnas en viss tacksamhet för vad jag varit med om!?  

Kanske ska man se saker ur ett annat perspektiv än bara sitt eget och redan från början se hur man kan utnyttja situationen till att lära sig något grundligt och djupt till det positiva.

Det är inte lätt alltid, men när man lär sig blir hela livet så mycket lättare! 

Lite nattliga funderingar, nu när sömnlösheten har hittat tillbaka.
Hoppas ni andra har det bra i drömmarnas underbara värld!  

Boken

Det börjar närma sig, sakta men säkert.
Ännu en evighet kvar, men jag har lyckats få ihop det så bra!

Nu ska det verkligen hända! :)

Patrik Sjöberg, du är en ängel!

 
Det här med att jag förändrats efter resan märks mer och mer.
Vet inte alls hur jag ska förklara det, men lyckan kommer längre inifrån.
Prioriteringar är inte dem samma längre, Jag låter mig inte dras med i det där negativa. Jag lärde mig att inte tänka på något jobbigt alls, bara leva för studen och ta vara på allt positivt på ett bättre sätt. Kapsla in lyckan och spara det som annars rinner över till en dag när jag behöver det mer.

Jag läste en bok under tiden, Patrik Sjöbergs "Det du inte såg". Det var skönt att höra någon berätta om något så likt min historia, och hur han hade hanterat situationen, hur han hade mått och hur han var som person. Många tårar under bokens gång kan jag lova, men gud va jag är glad att jag läst den. Har länge velat köpa den, men det har bara inte blivit av, vilken tur att jag hittade den när vi köpte frukost i väntan på tåget till flyget :)
Men vilken berättelse, och välskriven bok! Om jag bara någonsin hade kunnat hade jag tackat Patrik för det han gjort, att berätta något som detta för världen som känd idrottsman är stort. Det är mycket tack vare honom som jag själv vågat, för om han kan berätta för hela världen, visst kan väl jag berätta för dem i jämförelse väldigt få människorna som jag berättat för!?

Nä, nu ska jag skriva lite på boken istället :) Lite nytt upplägg så mycket att göra. Men denna boken SKA bli klar, så enkelt är det! :)

Ha en bra dag!

Glädje

Semesteryran har halvt lagt sig.
Äntligen har jag landat lite mer.
Fortfarande semesterkär.
Lite blekare i hyn.

Men jag märker att jag har växt.
Något hände när vi var iväg. Mycket hände.
Känner mig så mycket klokare och insikten i mitt eget liv är enorm.

Nu kan jag mer än någonsin förstå varför jag så gärna ville resa när jag var mitt uppe i hela alltet med polisanmälan och allt.

Man tänker på ett annat sätt, ser saker fårn ett annat perspektiv och lär sig så himla mycket. Och givetvis alla minnen man kommer ha med sig resten av livet.

Resor är verkligen det enda man kan köpa som man blir rikare av!


RSS 2.0